Jag har en liten historia jag ska berätta. jag kommer inte nämna några namn. detta är dels en anledning till att jag inte bloggat. kärlek gör verkligen ont!

allt började med att den här "killen" skrev till mig på facebook. jag visste inte vem det var, tydligehn hade jag lagt till han på facebook. han såg okej ut tyckte jag då. han frågade mig om jag skulle till the wave. han ville träffa mig men han kalla mig alkis osv så jag blev sur och sa att han ar för ful för mig. vi snackade inte så mycket mer. efetr ett tag frågade min bästakompis om jag ville med och träffa den här "killen". jag hade ingenting emot de så jag bestämde mig för att följa med. jag lånade hennes stora jävla fjällräven. kände mig som ett blåbär, så var illa tvungen att byta till en annan. medans jag bytte om så hörde jag en röst bakom mig. jag vände mig om och där stod han. vacker var de första och enså ord som dök upp i mitt huvud!
¨
han kom fram och gav mig en hej kram. vi stack till donken. sen satt vi 3 där ett tag. han skulle sova hos sin kompis för annars skulle han inte ha någonstans att sova. följde med till tåget.blev sur för att hans kulle dra så tidigt. ville lära känna han mer. tyckte han var intressant. kan bero på hans fins leende. så välkomnande. i vilket fall som helst så drog han och jag drog hem.

sen kom jag på att han kunde sova hos mig. så åkte och mötte upp honom. hela vägen från tunnelbanana gick vi och snackade. han var verkligen intressant att prata med. vi gjorde i ordning gästsängen i mitt rum och gjorde oss i ordning för natten. han gav mig en godnatt puss. i will never forget! jag bad han lägga sig brevid mig. det är så mycket mysigare att somna i någons famn.

vi tog följe, han skulle iväg och jag skulle till skolan. han höll min hand. han pussa mig. den skoldagen känndes oerhört ång. som en evighet. vi möttes i tc innan ahn skulle åka hem. vi satt coh snacka, han sa att han skulle sakna mig och jag saknade verkligen honom. hela veckan tänkte jag på honom.

sen kom fredagen och då skulle han sova hos mig igen. super mys. jag bara längtade. varje sekund kändes så jävla bra. sen kom lördagen. fick reda på att han gjort något med 2 andra brudar. men jag sket i det. trode på det han sa "att han var full". det var då vi började bråka. han drog till sin brud helgen efetr. juste hade glömt att nämna att han ahde brud under hela den här tiden. lite halvt tragiskt men whatever?

2 veckor senare drog jag till honom. vi bråkade en del för då hade han nyss dumpat sin brud. han skrek jag grät. jag visste inte vad jag skulle ta vägen. jag ville hem men ändå inte. jag hade trots allt köpt biljett för mina sista pengar. jag hade gett han ett halsband. han frågade om jag ville ha tillbaka det. men de ville jag inte. det är beviset att ahn har en del av mitt hjärta och kommer alltid ha. jag vetinte hur jag kunde bli så kär på så kort tid. det var väl hur han var mot mig som gjorde mig så här. jag bev så konstig emot slutet. jag ville att det skulle vara han och jag, som han sa: " jag har ett minne från en underbar tjej", jag säger desamma till dig.

nu har han någon annan och det svider. jag vet inte vad jag ska tro, hoppas tänka osv just nu. jag får bara stå ut och försöka se framåt. han och jag snackar inte längre. det suger att det behövde bli såhär. han ljög mig rätt upp i ansiktet känns det som. det kanske inte alls är så. det kan man ju aldrig vet. jag tar nya andetag. tar dagen som den kommer och hoppas på det bästa. jag tänker inte alls lika mycket på honom som förut. det är bra. jag önskar bara att allt kunde vara bra, eller iaf bättre än det här. om jag bara hade honom som en bra och nära vän hade allt kännts så jävla mycket bättre. vi hade haft en sån där bra kompisrelation. vart tog kärleken vägen? vart är den? vi tappade den för länge sen. jag tycker det är sorgligt och besvärligt!

låten du skickade till mig...